Lördagskrönikan: ”Uppenbarligen är inte den siste idioten född”

Lördagskrönikan: ”Uppenbarligen är inte den siste idioten född”

2021-03-13 0 av Thomas Wennerklint

LÖRDAGSKRÖNIKAN

Pandemin tickar sakta vidare.

Det eländiga viruset och dess släktingar fortsätter att härja runt i landet, lite mer på vissa ställen än andra.

Hoppet står till vaccinet som förhoppningsvis fungerar bara det levereras hit till Sverige.

Det gäller att hänga med i svängarna i nyhetsrapporteringen för här kastas man mellan hopp och förtvivlan, ena stunden utlovas massor av doser till oss inom kort men i nästa stund har det blivit försenat eller så ger det biverkningar…

”Minns ni?”

Tillvaron med restriktioner och social distansering ter sig alltmer långtråkig.

De flesta av oss gnäller lite lagom men vi gör vad vi kan för att hjälpa till och för att begränsa smittspridningen, även om vi helst skulle vilja återgå till det ”normala”, minns ni ens hur det var?

Corona har på ett självklart sätt ersatt svenskarnas besatthet av att diskutera väder, nu är det restriktionerna och hur många nya fall vi har fått de senaste dagarna vi pratar om på jobbet eller när vi stöter på bekanta (ja, på lagom avstånd alltså).

”Självklart menar jag pundhuvudena som tror att hela pandemin är en konspiration, det är dock lite oklart vad målet för konspirationen är”

THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR

Merparten av medborgarna sköter sig tämligen bra.

Sedan har vi de som nog inte sett på TV överhuvudtaget det senaste året och helt aningslöst kryssar runt i butiker utan någon koll på vare sig avstånd eller hänsyn.

”Knasbollarna”

Det finns dock en kategori människor till.

Jag hade hoppats att vi hade sluppit den, men sedan kom demonstrationen i Stockholm.

Självklart menar jag pundhuvudena som tror att hela pandemin är en konspiration, det är dock lite oklart vad målet för konspirationen är.

Knasbollarna lyckades få till en ganska våldsam demonstration och flera poliser skadades.

Tack för det bidraget till samhällsdebatten…

Uppenbarligen är inte den siste idioten född.

”Inget smickrande rekord”

De som tror att virus och smittspridning är ”fake news” borde göra ett studiebesök i Mönsterås.

Den lilla kommunen som på sistone legat i topp i antal nya smittade i Sverige räknat till antal invånare.

Inget smickrande rekord, men dock ett rekord.

Som bekant arbetar jag som lärare på gymnasiet i Mönsterås och den här veckan har jag besökt smitthärden (lite elakt, jag vet) tre dagar medan jag jobbat hemifrån de andra två.

Alla gymnasieelever är på distans men eftersom jag även har en klass i årskurs nio som har närundervisning så måste jag vara på plats. Årskurs sju och åtta är hemma nästa vecka också.

”En vecka utan elever”

Tanken var att eleverna på IM (Introduktionsprogrammet) skulle vara på skolan kommande vecka, men se det blir inget med det. Det uppdagades i veckan att en stor del av eleverna var smittade så det bedömdes, med all rätta, vara en för stor risk att ta in även deras kamrater eftersom man kan befara att det träffats

Så det blir ännu en vecka utan elever i klassrummen.

Med tanke på den smittspridning som finns i köpingen så hade jag inte haft något emot att man tagit ett ännu tuffare beslut redan under sportlovet. Distansundervisning för gymnasiet och högstadiet till påsklovet. Då hade man vetat vad som gällde, nu tas beslut från vecka till vecka och får omprövas.

Sedan är det intressant att skolan inte har samma regler som i övriga samhället. Det är helt i sin ordning att ha klassrum med tjugofem till trettio elever, medan man på alla andra håll begränsar antalet personer i lokaler, sitter i digitala möten och uppmanas att jobba hemifrån.

”Väldigt oroliga”

Att barn inte smittar är det väl inte heller någon som tror på längre.

Många av mina kollegor och även föräldrar till barnen som nu återgår till närundervisning i skolan är väldigt oroliga.

Med all rätt. Det gäller inte bara i Mönsterås. I tidningen ”Läraren” har man i senaste numret en Coronaspecial där lärare, framför allt i grundskolan, får komma till tals om hur det senaste året varit.

Irritationen över mantrat ”det finns ingen spridning i grundskolan” är tydlig och de allra flesta har känt att man som yrkesgrupp inte är viktig.

När smittan härjar och stora delar av samhället stängs ner så ska skolan ha ”business as usual”.

Även om jag förra veckan skrev att distansundervisning fungerar bättre än förväntat så vill jag gärna ha tillbaka eleverna i klassrummet. Jag saknar det sociala samspelet som man inte får via skärmen.

”Inte ta onödiga risker”

Ni ska veta att ni är efterlängtade, men vi får inte ta onödiga risker.

Så arbetsdagarna tuffar på och det fungerar skapligt även om det blir lite trist ibland. Det finns dock riktiga höjdpunkter!

”En liten grupp elever bjöd mig på en kanonstund i onsdags”

THOMAS WENNERKLINT

En liten grupp elever bjöd mig på en kanonstund i onsdags.

Eleverna, som går i trean, läser en fördjupningskurs i ekologi och fick för några veckor sedan en uppgift som gick ut på att skapa ett nytt miljöparti.

De fick fria händer att utforma partiets namn, logga, slogan och givetvis vilka frågor som partiet ville gå till val på. Under arbetets gång fick jag frågan om de var tvungna att hålla sig till befintliga partiers miljöstrategier.

Det behövdes inte,” tänk utanför boxen” sa jag.

I onsdags redovisade de sina partier i form av bildspel och engagerade tal. De levererade på topp. De hade inte bara en genomtänkt linje, de hade förslag som de kunde argumentera för och lösningar på hur de skulle uppnå sina mål.

Et parti fokuserade på vatten, både sjö och hav och hur engagemang och folkbildning skulle få alla att dra åt samma håll. Ett annat parti ville arbeta för att på olika sätt minska materialismen och därmed miljöbelastningen i samhället och ett tredje parti tog tydlig ställning i hur energiförsörjningen skulle lösas.

”Det finns hopp”

Deras presentationer gjordes på ett avspänt och professionellt sätt, de kunde ifrågasätta varandras idéer och se både styrkor och svagheter i andras och sina egna argument.

Jag kunde luta mig tillbaka och bara njuta av den debatt som uppstod i gruppen, det var en fröjd att höra dem så moget diskutera svåra frågor på en hög nivå. Om några månader går de ut från Mönsteråsgymnasiet och vet ni vad – de är redo för nästa steg vad det än är.

Tack till er – ni gjorde min dag!

Det finns hopp för det här landet.

Ha en härlig helg!

Thomas