Lönsamheten för lantbrukarna i vår region har förbättrats

Lönsamheten för lantbrukarna i vår region har förbättrats

2021-03-21 0 av Högsby-Nytt

LÄNET

Lönsamheten har förbättrats för regionens lantbrukare, enligt en färsk lantbruksbarometer.

Förra årets positiva syn på lönsamheten bland lantbrukarna i regionerna Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Blekinge län har förstärkts i år.

Och inför 2022 tror lantbrukarna att den kommer att ligga kvar på samma höga nivå. Det visar årets Lantbruksbarometer från Ludvig & Co,
Swedbank och Sparbankerna.

Regionens lönsamhetsindex (kan variera mellan minus 100 och plus 100) har ökat från plus 10 förra året till plus 20 i år (rikssnittet: minus 2) och är tillsammans med region 4 (länen Halland och Skåne) den enda regionen med ett positivt index. Se diagram nedan.

Kan spara pengar

Lantbrukarnas prognos är att lönsamheten ska vara oförändrad det kommande året och hela 90 procent upplever att deras lönsamhet täcker löpande utgifter.

Nästan en femtedel (19 procent) uppger dessutom att de både kan ta ut en lön och spara pengar till framtida investeringar. Andelen som uppger att lönsamheten är så dålig att de går med förlust är fortsatt låg, endast två procent. 

Precis som i övriga landet är de vanligaste åtgärderna för att förbättra lönsamheten att effektivisera och öka produktionen. Samtidigt finns det saker i omvärlden som oroar.

Drygt sex av tio ( 62 procent) upplever att EU:s jordbrukspolitik kommer att ha störst påverkan på deras fortsatta produktion. Därefter följer konsumentbeteenden (36 procent) och klimatförändringar (35 procent).

Högst andel i Sverige

I undersökningen 2020 uppgav 12 procent av regionens lantbrukare att de planerade att investera i åker- eller skogsmark. Det faktiska utfallet blev i princip samma, elva procent, vilket var högst andel i Sverige.

Även vad gäller investeringar i byggnader, exklusive djurstallar, var andelen lika stor som lantbrukarna prognosticerade för. Prognosen framåt visar på fortsatt investeringsvilja på ungefär samma nivå, drygt tio procent.

Vanligaste området för nya affärsmöjligheter är entreprenadverksamhet, därefter energiproduktion för eget bruk (störst är intresset för solenergi) och turism.

Även om fler kommer att öka sin mjölkproduktion de kommande tre åren har det samtidigt blivit en fördubbling av dem som uppger att de ska minska, från elva till 25 procent. Drygt hälften (52 procent) kommer ha en oförändrad mjölkproduktion inom en treårsperiod. Även bland nötköttsproducenterna gav hälften samma svar.

Insikter och analyser utifrån Lantbruksbarometern 2021

  • Den svenska kronan har stärkts i förhållande till euron vilket påverkar EU-stöden negativt och därmed riskerar intäkterna för lantbrukarna att bli lägre under 2021.
  • Under en tid av global osäkerhet och svängningar på marknaden har det svenska lantbruket klarat sig väl och samtliga fyra stora produktionsgrenar har en positiv framtidstro.
  • Lantbrukarnas upplevda lönsamhet håller sig relativt stabil i orostider.
  • Nästan hälften av lantbrukarna upplever en ganska eller mycket god lönsamhet i sitt företag och lika många tror på en ganska eller mycket god lönsamhet om ett år.
  • EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP), klimatförändringar, konsumentbeteende och det svenska regelverket är de faktorer som lantbrukarna uppger kommer
    påverka deras framtida produktion mest.

Tips till lantbrukare

  • Följ regelbundet upp din verksamhet och ha koll på kassaflödet.
  • Följ politiska händelser, till exempel EU:s taxonomi och gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik (CAP).
  • Se över det egna skyddsnätet vad gäller försäkringar, pension och generationsskiften.
  • Följ marknaden, använd ditt nätverk och var lyhörd för nya konsumtionsmönster och behov för att fånga nya affärsmöjligheter.

FAKTA / LANTBRUKSBAROMETERN

Lantbruksbarometern är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket.
Den har utkommit sedan 1987. Årets Lantbruksbarometer är den 34:e helårsupplagan och rapporten bygger på intervjuer med 1 000 lantbrukare som Kantar Sifo
gjorde i januari 2021.

FOTO

PETER A ROSÉN