LÖRDAGSKRÖNIKAN
Jag tycker inte om att vara sen när jag har en tid att passa. Då är jag hellre lite för tidig, vilket i och för sig inte alltid är bra det heller.
Men i torsdags morse försov jag mig.
Hur gick det här till? Det hör ju, som ni förstår av rubriken, inte till vanligheterna.
Den här veckan är ju sista skolveckan för många, så också i Mönsterås. Det är många saker som ska ske samtidigt som de sista proven och inlämningsuppgifterna ska rättas och bedömas inför betygssättningen.
”Det har varit lite mycket”
THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR
Så det har varit lite mycket.
Måndagen började med att avslutningsklasserna på NA- och TE-programmen bjöds på frukost av Teknikcollege på Häradssparbanken för att önska studenterna lycka till inför framtiden. Det var ett mycket trevligt evenemang med många representanter för företagen i kommunen, men även politiker var på plats.
Inget mål
Därefter förberedde jag mitt sista prov i årskurs sju. Sedan fick de stackars eleverna ha vikarie på provtiden för samtidigt gick Mönsteråsgymnasiets fotbollsturnering igång. Vi lärare och personal hade med ett lag och för att uttrycka det milt så var vi inte nära att vinna någon match. Vi lyckades faktiskt inte göra ett enda mål, men det viktigaste var att delta – och det gjorde vi i alla fall. Det hela var för övrigt väldigt lyckat och kan kanske bli en återkommande tradition.
”I år låg väl genomsnittsåldern i laget runt 50-strecket”
Jag minns när vi mötte eleverna i olika sporter och faktiskt spelade jämnt med dem. Fast det är ju inte så konstigt när vi var tjugo år yngre. I år låg väl genomsnittsåldern i laget runt 50-strecket.
Vi kunde kallt konstatera att våra huvuden ville mer än vad kropparna klarade av att utföra. Ibland tyckte man att man rörde sig snabbt, men enligt vittnen var det bara inbillning.
Efter fotbollsturneringen var det bara att rätta sjuornas prov så att jag kunde sätta betygen. Tacksamt nog hade jag fått dispens av expeditionen att lämna in betygen på måndagskvällen.
Tisdagen minns jag knappt vad jag gjorde, men det var en hel del plockande med allt möjligt på jobbet.
Ett 40-tal vindkraftverk
Onsdagen innebar vandring med gymnasiets ettor och tvåor på Mönsteråsleden. Cirka nio kilometer blev det och vi kunde bland annat beundra utsikten från Kevershäll – ett 40-tal vindkraftverk.
När jag kom tillbaka till skolan var det bara att byta om till fotbollskläder för andra gången denna vecka. Det stundade match mellan lärarna och niorna på Parkskolan – en mycket prestigefylld match.
Det började bra. Lärarlaget låg rätt i positionerna och trots att niorna hade bollen mest skapade de inte så många chanser.
”Istället lyckades jag, fri med målvakten, rulla in 1-0 intill stolpen sedan jag fått en fin boll i djupet”
Istället lyckades jag, fri med målvakten, rulla in 1-0 intill stolpen sedan jag fått en fin boll i djupet. Det var tur att det var en sjumannaplan annars hade jag nog inte orkat ända fram.
Ledningen stod sig till paus, men i den andra halvleken orkade vi inte stå emot. Flera i lärarlaget fick känningar både här och där, undertecknad i baksida lår bland annat. Niorna vann helt rättvist med 3-1.
Är inte 25
Ja, inte f-n är man tjugofem längre…
Så på onsdagskvällen var jag lite trött, nej förresten, jag var helt slut, somnade tidigt och… vaknade följande morgon av att det bultade på dörren.
Yrvaket tittar jag på mobilen och ser att klockan är halv åtta.
”Vad är detta? Mobillarmet hade inte ringt”
Vad är detta? Mobillarmet hade inte ringt. När jag öppnade dörren stod min vän, kollega och pendlingskamrat Dennis utanför med en lätt orolig min. Jag skulle hämtat honom kvart över sju. Han hade ringt och sedan gått till mig medan han funderade på om jag i sviterna efter fotbollsmatchen ramlat i trappan och brutit benet eller något så att jag inte kunde ta mig till en telefon.
Behövde sova
Men det enkla svaret var att jag i min trötthet inte kommit ihåg att ställa in larmet på mobilen och då för första gången sedan vi började pendla ihop lyckats försova mig. Jag brukar ju vakna innan larmet går i vanliga fall, men den här gången sov jag vidare. Säger väl lite om att jag faktiskt behövde sova.
Nå, en gång är ingen gång och vi var i Mönsterås i god tid före våra första åtaganden.
På torsdagseftermiddagen önskade vi våra ettor och tvåor glad sommar och skickade dem på sommarlov.
Fredagen tillhör våra studenter och därför skriver jag min lördagstext redan nu på torsdagskvällen. Imorgon gäller det att ha fokus på de unga män och kvinnor vi ska skicka vidare ut i livet.
Nu ska jag gå och sova så jag är pigg till fredagen – och först av allt ska jag sätta larmet på mobilen!
Ha en skön helg!
Thomas
Genrebild: Freepik
